Jag är ganska dålig på att fokusera på bara ett spel åt gången. Speciellt när det släpps mycket bra spel inom relativt korta perioder som det gör just nu. Jag har tänkt skriva ett eller två längre inlägg om Destiny 2 inom kort, men just nu har jag än så länge inte tid. Men jag tänkte ändå, för skojs skull, lägga upp en liten rapport om vad jag spelar just nu. Håll till godo!
Playerunknown’s Battleground
Det är väldigt svårt att släppa taget om detta. Jag spelar inte varje dag, eller ens varje vecka. Men hur som helst kommer jag alltid tillbaka, och när jag kommer tillbaka gör jag det rejält flera kvällar i rad. Det finns helt enkelt inget annat spel just nu som ger mig den nerven och pulsen när det är som bäst. Redan på flygplanet måste jag ta flera viktiga beslut om hur jag vill ta mig för spelomgången. Nä, jag kan helt enkelt inte sluta. Just nu. Kanske någonsin.
Gwent: The Witcher Card Game
Också ett spel som jag håller mig ajour med hela tiden. Har ofta väldigt roligt med Gwent, men problemet är ofta att patcharna kastar om reglerna väldigt väldigt mycket varje gång, så jag känner lite att jag ”har råd” att vänta på nästa patch, då spelet fortfarande är i beta. Gwent har i alla fall helt ersatt Hearthstone som mitt go to kortspel på nätet och inget tyder på att det kommer ändras. Kampanjläget ”Thronebreaker” ser ut att kunna bli riktigt skojigt också.
Tyranny: Bastard’s Wound
Så kom då äntligen expansionen till förra årets bästa spel, enligt mig. Även om inte Bastard’s Wound än så länge levererat den ”closure” som jag, och många andra, önskat ger expansionen mig en anledning att återvända till Obsidians mörka fantasyvärld. Det är så mycket jag gillar här; det vuxna språket och gråzonerna i valen man gör, till exempel. Än så länge ger Obsidian mig mer av samma, och ärligt talat, jag är rätt nöjd med det. Kommer mer utförligt blogginlägg när jag kört igenom kampanjen.
Destiny 2
Och så the big one, så klart. Mycket av min speltid går åt till att levla upp min Warlock i Destiny 2, och det är för det mesta en väldigt angenäm upplevelse, precis som jag tyckte i första spelet också. Det finns saker jag gillar jättemycket, och det finns saker jag gillar mindre mycket. MEN; mer om det i kommande blogginlägg, då jag har en hel del levlande kvar att göra.
Nekroplasma 